Jag har en plan. Jag vill gå i pension utan några lån. Utan några andra räkningar att betala utom de som kommer månadsvis för att det inte går att ha det på annat sätt, som el, vatten, telefoni, bensin o.s.v. Om jag har turen att leva tills jag blir pensionär och får vara frisk och får behålla de som jag älskar allra mest. Ja, då vill jag leva bra. Inte överflödigt nödvändigtvis, men bra.
Om jag inte blir pensionär så vill jag iallafall ha sparat ihop så mycket pengar att jag kan ge A en bra uppväxt. Alltså: det är dags att börja investera.
Med fem procent i avkastning skulle vi ha nästan en miljon om tio år. Går det bättre, ja då är det bara ett plus. Ytterligare sex år på det så har vi möjlighet att amortera av i stort sett hela vårt huslån.
Jag vill äga min egen tid (missa förövrigt inte bloggen med samma namn) när jag blir äldre. Välja att jobba så mycket jag vill, för jobba kommer jag nog vilja göra. Länge. Och jag vill att N ska vara med mig såklart. Femtiofem kanske är en bra ålder?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar