Nytt år, nya möjligheter att arbeta med sig själv och sina laster. Låter inte så kul eller hur? Tycker inte jag heller. Ändå gnager det inom mig, min spegelbild, sättet jag reagerar på i vissa situationer, hur jag är som maka. Ja, så fortsätter det.
Nyligen har jag dock läst och reflekterat över det där med laster. Som träningen. Jag har varit en flitig gymkortsägare ska du veta. En sån där riktig guld-medlem av den enkla anledningen att jag nästan aldrig var där. Livet kom helt enkelt emellan för mina storslagna planer. Den här gången är det dock helt annorlunda. Jag förknippar inte längre träningen med smärta. Tvärtom faktiskt. Varför? På det nya gymmet har jag ett kombinerat sim-och gymkort. Efteråt badar jag alltid bastu och njuter av att få tänka på ingenting och att vara tyst. Mobilen ligger inlåst i skåpet och jag är borta från världen. Efteråt smörjer jag in mig med en creme från Thann som jag älskar.Jag har valt att aldrig använda den utom när jag tränat. Jag har alltså ersatt mitt dåliga beteende med något positivt. Det bästa av allt är att det dessutom är vetenskapligt bevisat att vi stärker våra nervtrådar i hjärnan genom ett upprepat sådant beteende, sk. neuroassociationer, vilket gör att det till slut blir ett måste för oss.
Med andra ord: istället för att fokusera på att sluta röka ska man ska man skapa en positiv känsla varje gång man vill ta en cigg och låter bli. Låter mycket roligare än massa masten över saker man inte får göra tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar