Medan jag skrev boken så bestämde jag mig för att jag skulle skriva tusen ord varje vardag. Dessutom skulle ni läsare på bloggen få ett inlägg per dag i snitt. Eftersom jag inte kommer hem som "vanliga" svenskar kl. 17 eller 18, utan oftast runt 20.00 så är min fritid ganska begränsad och tiden har varit knapp, men det är ju inga problem när man gör något som är roligt! Men nu, nu är jag plötsligt helt handlingsförlamad. Jag har ideer för en uppföljare till den boken jag redan skrivit, dessutom har jag idéer för en bok i personlig utveckling med ett tema som inte finns på marknaden. Men förrutom att äta rätt för att få den kroppen som min hjärna tror att jag har (jag blir chockad varje gång jag ser bilder på mig själv) så har jag helt tappat fokus och det gör mig frustrerad, för det känns som att min tid är mer värdefull än gamla serier på tv.
Jag tycker ju att det är jätteroligt att skriva, men jag tvivlar på min förmåga många gånger. Undrar om det är ett klassiskt tjej-drag?
Vem skriver man för egentligen? Den här bloggen är ju mest för mig själv, men inte bara för att skriva av sig, det hade jag ju kunnat göra på ett kollegieblock, men att hitta liksinnade som lever sina drömmar. Likadant med böcker. Skriver man ett manus för sig själv? Ja, till stor del, men ibland kanske det är roligt att det finns folk i skogen när trädet faller.
Just nu tittar jag på tv, på OLW's reklam för fredagsmys. Kan de ha fångat den nya svenska folksjälen? Arbetaren som lever för helgen och snacks i en påse som symbol.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar