Jag har funderat många gånger om man kan "köpa" sig tid, men egentligen handlar det ju bara om att disponera om den så att den blir värdefullare. Att köpa sig tid kan vara att gå hem tidigare från jobbet (som idag) för att solen skiner, jag har timmar över och arbetet fungerar för mig. Negativ tid kan vara att sitta hemma och titta på tv-shop för att man blivit av med sitt jobb eller är sjuk.
Något som dock fascinerar mig är att det kan vara svårare för någon som är arbetslös att "hitta" tid till att söka jobb när någon som jobbar heltid inte har minsta problem att få tiden att räcka till.
Jag tror det handlar om motivation.
Jag går upp kl. 06.00 varje dag i veckan. 30 minuter senare åker jag till jobbet, är där kl. 08.00 och jobbar antingen till 14 eller till kl. 19. Det tar mig mellan 1h och 1,5h att åka hem.
När jag slutar 14 hämtar jag min dotter på försökolan, sedan åker vi hem och lagar mat tillsammans och leker/städar/fixar ända fram till 19.30 då hon sover. Efter det börjar mitt andra jobb: mina drömmar. Jag försöker att göra något varje dag som tar mig lite närmare mina drömmar: det kan vara att skriva på min bok (oavsett om jag får den utgiven eller inte är det ett av mina livsmål), att hitta utbildningar, söka jobb eller maila till personer som har mitt drömjobb och ställa mina frågor till dem. När jag har fått svar är jag också noga med att följa upp dem, tacka och ibland skickar jag ett personligt brev. Jag fick rådet att hålla alla dörrar öppna en gång och det har jag tagit fasta på.
Jag har 20 minuter på mig att träna på min träningscykel också innan jag tar en dusch.
Eftersom jag är kvinna kan jag titta på tv samtidigt (även om jag aldrig hänger med i handlingen till min mans stora irritation).
Kl. 22 går jag och lägger mig och jag har oftast mer energi än de som inte gör något alls.
Varför? Jag är motiverad att göra det jag gör, det är roligt (oftast iallafall) och då ger det energi istället för tvärtom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar